Hiss och diss.
Åter igen mina fantastiska föräldrar. Dö aldrig ifrån mig.
Min underbara hund Margit som är världens bästa hund. Hon är trygg, stabil, snäll, orädd, och en fantastisk ledarhund. Här om dagen när Mira och Märta blev rejält osams klev Margit in och sa åt dem att uppföra sig. Hennes sätt att dominera är att tala med ögonen. Inge morrande, inge visa tänder, bara se jävligt mäktig ut. Hon är med mig i stallet och sitter fint på sin filt och väntar, hon är med mig ute och rider och är följsam och lugn. Denna hund är min stolthet.
Att jag aldrig inser att jag inte har storlek 42 på byxor. Mina nya fina ridbyxor hänger i arslet så det ser ut som att jag har skitit på mig och de sitter jätte löst i benen. Alltid samma misstag. Jag måste inse att jag inte är en tjockis längre. JAG HAR STORLEK 38 inte 42!!!!
När föräldrar behandlar sina barn olika.
Att jag blivit otroligt konflikträdd och inte vågar stå upp för det jag tycker. När jag var yngre var jag vass och rapp i käften. Nu mera har jag förvandlas till en riktigt fegis och det ogillar jag skarpt!!