Red i spöregn idag vilket var mindre roligt men ju mer vi kom igång så glömde jag bort regnet för jag vart så fokuserad och inne i min egen bubbla. Efter ett tag gick en säkring så det var väldigt mörkt nere på ridbanan. Sushi tvärnitade och tyckte inte riktigt det var ok, tänkte att jag liak gärna kunde skritta av då men sen fick jag mig en tankeställare. Jag kunde se staketet svagt och Sushi ska kunna gå framåt utan att se om hon bara litar på att jag leder henne rätt, bra övning i tillit. För 5 år sedan gick det ju alldeles utmärkt att rida i skogen i kolsvarta mörkret så varför skulle det inte gå nu?

 

Fattade galopp och red på en stor volt och de första varven var hon stel som en pinne och hade ingen som helst framåtbjudning men efter ett tag slappnade hon av och bjöd på bra. Då nöjde jag mig och avslutade dagens ridpass. Sedan tog jag in blöta hästar och gav dem alla mat. Kerstin, Isabelle och Ina var där så det vart lite mindre göra för mig.

 

Imorgon åker jag nog tidigt till stallet, eller kanske sent? Beror faktiskt på hur jag mår för de senaste dagarna har jag inte varit på topp. Tur jag har Sushi som alltid får min på bättre tankar. 

 

Måste skriva om inlägget om Tarzan också då det försvann och jag drar mig för att göra det. Det är riktigt jobbigt när jag skriver om honom och allt kommer tillbaka. Samma kväll som jag skrev det som försvann så kunde jag inte sova och hade en stor klump i magen och ville bara gråta. För mig var Tarzan inte bara en häst, han var min bästa vän, min man mitt allt och min familj. ´´.