1. Folk som tror att de vet allt, leker duktigaoch kan förklara precis hur och varför, men ber man dem att utföra detta eller ställer en följdfråga så står det som idioter och fattar ingenting. ett exempel som handlar om mig själv fast inte inom ridsporten. Jag kan förklara för vem som helst hur du lagar ett xbox som har red ring of death men ber du mig utföra detta, så kan jag inte det. Ställer du en följd fråga så kan jag inte svara. Jag har nämligen inte en aning om hur du gör, Jag har nämligen bara hört detta från min sambo och lagt orden på minnet, men bakom dessa ord finns ingen som helst kunskap. DETTA STÖR MIG OTROLIGT MYCKET!!

2. Skitsnack och läktar experter. Du som sitter där på läkaren och vet bäst och påpekar alla mina fel, vet du hur denna häst är och vad just denne behöver? Har du ridit den eller sett den regelbundet i dess vardag? Har du inte det på knip igen. Okej om jag gör någonting som är upperbart fel så som att slå hästen, bestraffa den för att den stannar när det är uppebart att jag lägger den helt fel på hinder, om jag sitter och sliter och drar eller stör skadar hästen så att det ser riktigt otrevligt ut så visst, då kan du ju muttrna. Tänk innan du öppnar munnen. 

 

3. Mobbning och de där snobbiga.  Det förekommer otroligt mycket mobbing inom denna sport, det är skrämmande och det är inte barnen som är värst, utan det är oftast föräldrarna som är de största mobbarna och de skapar ju verkligen monster. Den där har en häst av vfel ras, den andre har inte på tävlingsplatsen att göra för den inte har märkesutrustning eller matchar färgerna otroligt fult, som ser ner på alla andra m.m. 
Visst jag kan störa mig på att någon matchat riktigt gräsligt men jag ser inte ner på människan för det, jag vet att det bara är jag som är den barnsliga i detta fall och jag skulle absolut inte mobba någon för det. Sen jag jag absolut påpeka detta till vänner, till exempel har jag sagt till Jennie att hon inte kan ha pastell lila på sin islänning, det är ju gräsligt. Men det är sagt med glimten i ögat och jag hoppas och tror inte att hon tar mig på allvar för det finns ingenting allvarligt bakom mina ord sen att jag aldrig någonsin skulle klä min häst i rosa då jag verkligen inte tycker om det på min egen häst är hon helt medveten om. Men om hon vill göra det så tycker jag SJÄLVKLART att hon ska göra det. 
Jag skulle inte heller skaffa mig ett varmblod och ha som ridhäst, inte för att jag på något vis tycker det är fel eller ett dåligt val av häst, utan enbart för att jag inte tycker att det passar just MIG. Som när Moa sa att hon aldrig skulle vilja ha ett fullblod för det är en ras som inte säger henne någonting speciellt, som inte skulle passa henne, inte tar jag illa upp för det fast jag själv har ett fullblod, alla är vi olika och gillar olika hästraser, olika färger och olika smaker, och tur är väl det. 

 

4. Oreda i stallet. Hur det ser ut i andras stall skiter jag fullständigt i så länge inte hästen lider av det. Men där jag har min häst eller där jag arbetar med min häst vill jag ha ordning. Jag vill veta vart sakerna finns, jag vill komma fram och allt ska bara fungera. Förändrar man någonting det så vill jag veta det och när jag ska mocka så vill jag att kärran ska vara tömd av den som använde den innan. Jag vill inte städa efter andra eller göra någon annans jobb. Om pappa hade lånat min/stallets sopkvast eller skottkärra och det inte stod där den skulle när jag behövde den blev jag väldigt sur, jag vill INTE springa omkring och leta efter saker när jag behöver dem, det tar bara en massa tid jag hellre lägger på annat.